A

(Som rubriken säger, en lång text väntar...)

Vädret är inte nice för tillfället. Jag brukar faktiskt tycka det är mysigt med höstväder, för det är det verkligen. Men det ska för sjutton inte regna. Himlen öppnar ju sig hela tiden.
Tiggde skjuts till skolan och skjuts hem för det här nedrans regnet (okej, jag är ganska lat också!).

Idag hade vi ännu ett av våra ointressanta klassråd, jag tycker det är roligt egentligen, men de flesta är oengagerade så då blir det tråkigt. Dock kan inte alla ha samma intresse för det, så jag förstår ändå varför en del strunar i det, det är förståerligt ja, men jag kan inte låta bli att vara lite besviken över det.

Idag kom jag verkligen underfund med att jag är uppbokad med grejer dag ut och dag in, det händer inte mycket spontat i min vardag. Inte just nu iallafall.
Detta kom nämligen på tal med två av min kära vänner i matsalen. De sa till mig:
- Amanda, du skulle väl festa på lördag... Men vad ska du göra på fredag?
Och jag kom inte först på vad, men sen tänkte jag efter en stund:
- Hmm, jo just det! Jag ska på personalfest.
- Aha, vi hade tänkt vara några kompisar och umgås nämligen.
- Jahaa, Gud det låter jättekul, men jag kan tyvärr inte.
- Shit, det är sjukt Amanda, du har alltid någonting uppbokat, skrattade dem.

Men det är verkligen sant. Vardagarna går åt till skolan, plugga, träna eller jobba. Helgerna är ofta planerade sisådär en vecka innan med, som alltid en match, ibland någon fest, fika med vänner och framför allt jobb!
En av vännerna sa till mig: Jag hade aldrig pallat Amanda, jag blir för fan nervös åt dig så mycket som du gör och det räcker.
Men det är inte så jobbigt som det kanske verkar, jag är så van vid att göra mycket. Jag skulle bli knäpp av att inte ha saker att göra.
Det är faktiskt inte så farligt som det låter. Även fast jag har många bollar i luften så älskar jag att ha det så. Det är så skönt att få saker gjorda, och bara göra allt man vill så mycket som det går. Knepet är att kunna PLANERA!
Självklart har jag lugna stunder också, det är inte så att jag far och flänger hela dagarna, och de där stunderna uppskattar jag verkligen och njuter av.

Som sagt har vi personalfest på fredag. Det ska bli roligt, dock ska jag ta det lugnt (ingen utgång) vilket känns sådär kul nu när det är stor personalfest. Men man kan inte göra allt. Har match på lördag och ibland måste man faktiskt prioritera.
Är iallafall med på middagen osv och det kan säkert bli trevligt tror jag. Med mina arbetskamrater har man då aldrig tråkigt.
Det är sjukt vad jag älskar mitt jobb egentligen. Jag har inte jobbat sen i söndags och jag saknar redan jobbet, jag får panik av att inte jobba. Jag älskar att vara där bland allt underbart folk och bara jobba. Jobbet är kul, jobbarkompisarna är världens bästa och dessutom tjänar man pengar samtidigt. Det går nog inte att få det bättre.
Jag kommer ihåg innan sommaren, då vågade jag knappt gå dit. Jag kände ingen. Hade starka funderingar på att säga upp mig, men jag gav det en andra chans.
Nu känner man alla och bara längtar efter att få gå till jobbet, träffa alla och bara prata av sig.
Dessutom ska jag dit imorgon med en vän som ska lämna in sitt CV. Hoppas verkligen hon blir anställd någon gång framöver, hade vart grymt roligt!

Ser också väldigt mycket fram emot lördagen, jag tror den kan bli väldigt rolig, särskilt kvällen. Kommer bli en spännande kväll tror jag, jag känner det på mig!

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen lägga mig framför tvn efter en hel dags studerande av 1800-talets största författare.

Kram kram.

Det är bara mycket nu. Som det alltid är vid den här tiden på året. Proven rullar på och imorgon väntar fysikprov.
En rolig sak dock, som jag kan dela med mig av, är att jag är elevrådskanditat inför valet nästa vecka. Spännande.
Och idag är det fyra veckor till min födelsedag, på pricken! Sedan är det endast 365 dagar kvar. . .

gbg med niklas och johan


pappa o jag innan världspremiären av bond


moi


solbäret


ut o äta på restaurang


sis o jag

Jag kan inte lyssna på Håkan Hellström längre.
No hope.
I´m frustrated.

Känslan går bara inte att förklara. Det är inte ofta jag blir arg, men blir jag arg så blir jag riktigt arg. Och nu är det en sådan stund. Egentligen vet jag inte om jag ska kalla det arg. Besviken är kanske ett bättre ord. Eller både och, varför inte? 
Det vill mycket till för att få mig att tippa över den här gränsen, jag är bra på att samla allting som känns jobbigt långt bak i huvudet och bara tränga undan det och se positivt på allt istället, se möjligheterna, men nu, för bara någon minut sen puttade något till mig.
Jag har egentligen inte tid att bli puttad över kanten nu. Jag har massor som måste göras. Jag måste framför allt plugga. Matte!
Och snart är det samling i arenan. Match mot Fröjered.
Det är dem stackarna som kommer få ta del av mina aggressioner som kommer att komma ut.
Stackars Fröjered.

Dagen började med biologiprov, det kändes för en gångs skull bra. Skönt!
Efter det var det dags för orientering, inte min grej men var helt okej ändå.
Sen blev klockan äntligen halv fyra och jag träffade Emma N på stan. Vi tog en fika och det var supermysigt. Var ett tag sen vi sågs så vi hade en del att prata igen om man säger så.
Vi satt också och pratade om sommaren som varit. Och vi var ganska överrens om att vi saknade den. Allt känns bara tusen miljoner kilo lättare då.
Nu sitter jag och tittar på Idol med min syster och hennes kompis. Äntligen har hon kommit ner till Skövde, var ett tag sen man träffade henne. Och som jag har saknat henne.

Har egentligen inte mycket att säga idag. Helgen är fullpackad och jag sitter och funderar på hur jag ska klara den. Gå upp kvart över nio på söndag efter en utekväll känns segt. Men allt fungerar. Bara att tänka positivt. Det brukar alltid fungera då.


Underbara Emma och jag i somras.

Kram kram!